Minutgapet: när slutar kvinnor få betalt?

Från procent till minuter

Löneskillnaden mellan kvinnor och män anges oftast i procent av männens lön. Om männen i snitt tjänar 40 000 kronor och kvinnorna 38 000 kronor är skillnaden 5 procent. Gapklockan tar samma tal och lägger det på en arbetsdag på åtta timmar, alltså 480 minuter.

Räkningen är enkel: minuter per dag är löneskillnaden i procent gånger 480. En skillnad på 5 % blir 24 minuter. Om arbetsdagen slutar 17:00 slutar kvinnorna, räknat på lönen, i snitt att få betalt 16:36. Resten av dagen arbetar de utan lön jämfört med männen.

• 1 procent blir knappt 5 minuter om dagen.
• 5 procent blir 24 minuter – betald tid slutar 16:36.
• 10 procent blir 48 minuter – betald tid slutar 16:12.
• 15 procent blir 72 minuter – betald tid slutar 15:48.

Varför tid i stället för procent?

Procent är exakt men abstrakt. Ett klockslag går att se framför sig: alla vet hur det känns att gå hem 16:36 i stället för 17:00. Därför fungerar gapklockan bra när ni ska förklara löneskillnaden för någon som inte arbetar med lönefrågor varje dag – en ledningsgrupp, en styrelse eller en arbetsplatsträff.

Klockan räknar på heltidslön och en arbetsdag på åtta timmar. Den säger alltså inget om faktisk arbetstid, deltid eller övertid. Den är ett sätt att visa hur stor en skillnad i lön är, inte ett mått på hur mycket någon arbetar.

Över ett helt arbetsliv

Minuterna blir många med tiden. Med en skillnad på 5 %, 220 arbetsdagar om året och ett arbetsliv på 40 år blir det 3 520 timmar, ungefär 2,0 arbetsår utan lön.

I kronor är räkningen lika rak. Om männens snittlön är 40 000 kr i månaden motsvarar 5 % under 40 år 960 000 kr – före skatt och utan löneökningar eller pension. Exemplet är beräknat med samma beräkningsmotor som Fairbase använder för gapklockan.

Räkneexemplet är förenklat. Det visar storleksordningen, inte vad en enskild person har förlorat.

Ett exempel: Demobolaget AB

I Fairbases exempelföretag Demobolaget AB, ett påhittat företag med 200 anställda, är den ojusterade skillnaden 14,4 %. Det motsvarar 69 minuter om dagen: kvinnorna slutar få betalt 15:51.

Den justerade skillnaden, när arbetsvärde, erfarenhet, anställningstid och prestation är med i beräkningen, är 5,0 %. Den korta visaren stannar då på 16:36, 24 minuter före arbetsdagens slut. Avståndet mellan visarna är den del av skillnaden som de faktorerna förklarar.

Ett sätt att kommunicera – inte ett mått i lagen

Gapklockan finns inte i diskrimineringslagen, och den ersätter inte lönekartläggningen. Lagen kräver att ni jämför lika och likvärdiga arbeten och förklarar varje skillnad, inte att ni räknar fram ett snitt för hela företaget.

Ett snitt för hela företaget blandar olika arbeten. Om kvinnor oftare arbetar i roller med lägre lön blir den ojusterade skillnaden stor, även om lönerna inom varje roll är lika. Det är en viktig iakttagelse i sig, men den säger inte var en eventuell orättvisa sitter.

Det som förklaras i den justerade siffran är inte heller automatiskt rättvist. Att en skillnad hänger ihop med erfarenhet eller prestation betyder inte att kriterierna tillämpas lika för kvinnor och män. Det är just det som analysen i lönekartläggningen ska pröva.

Därför är gapklockan till för att väcka intresse och skapa samtal – i ledningsgruppen, med facket och med medarbetarna. Själva arbetet görs i grupperna.

Så kan ni använda gapklockan

• Visa både den ojusterade och den justerade visaren, och förklara skillnaden mellan dem.
• Jämför med förra året: blev det fler eller färre minuter?
• Använd presentationsläget i ledningsgruppen och i samverkan med facket.
• Visa aldrig en klocka för en grupp där enskilda personers löner kan räknas ut.